Italian Early Renaissance Painter, 1445-1510 Italian painter and draughtsman. In his lifetime he was one of the most esteemed painters in Italy, enjoying the patronage of the leading families of Florence, in particular the Medici and their banking clients. He was summoned to take part in the decoration of the Sistine Chapel in Rome, was highly commended by diplomatic agents to Ludovico Sforza in Milan and Isabella d Este in Mantua and also received enthusiastic praise from the famous mathematician Luca Pacioli and the humanist poet Ugolino Verino. By the time of his death, however, Botticelli s reputation was already waning. He was overshadowed first by the advent of what Vasari called the maniera devota, a new style by Perugino, Francesco Francia and the young Raphael, whose new and humanly affective sentiment, infused atmospheric effects and sweet colourism took Italy by storm; he was then eclipsed with the establishment immediately afterwards of the High Renaissance style, which Vasari called the modern manner, in the paintings of Michelangelo and the mature works of Raphael in the Vatican. From that time his name virtually disappeared until the reassessment of his reputation that gathered momentum in the 1890s   Related Paintings of Sandro Botticelli :. | Prayer in the Garden | Writing characters of St. Sting | Annunciation (mk36) | Antonio and Piero del Pollaiolo Martyrdom or St Sebastian | Details of Primavera-Spring |
Related Artists:
Pope Alexander
American artist , b.1849 d.1924
Manohar
ca.mid-1560s-1620
per wickenberg
1812-1846 Per Gabriel Wickenberg, född 1 oktober 1812 i Malmö, död 19 december 1846 i Pau, var en svensk konstnär. Per Wickenberg kom från enkla förhållanden, hans far var fanjunkare, men visade tidigt en talang för teckning och måleri. 1831 skedde en insamling till hans förmån i Malmö, mend vars hjälp han fick möjlighet att komma till Stockholm att studera konst. Han besvärades tidigt av en ögonsjukdom, och med hjälp av bidrag från Konstföreningen i Stockholm fick han 1836 hjälp att resa till Tyskland för att söka bot. Efter tillfrisknandet valde han att stanna en tid i Berlin och vann där ett gott erkännande för sina tavlor. 1838 reste han till Paris, och vann där samma år guldmedalj på salongen för sin tavla "Nordiskt vinterlandskap". Wickenberg blev 1839 agre och 1842 ledamot av Konstakademien, under det att han stannade kvar i Paris. Wickenbergs ögonsjukdom återkom dock, och han insjuknade även i tuberkulos. Vintern 1843-44 uppehöll han sig i Nice, för att kurera sig, men förgåves, och 1846 avled han, bara 34 år gammal. 1842 tilldelades han Vasaorden och Hederslegionens kors.